Projekt Suzuki K11

60 talet när det är som bäst

När man inte hittar ett projekt....

1975 när man fyllde moppe så fick jag en Suzuki M12 -70.a av farsgubben, salig i åminnelse, och det avgjorde rätt mycket i vad som skulle bli en hobby 40 år senare! Hur som helst så åkte vi trimmade Suzukis i Krylbo på den tiden och ibland åkte vi upp till den stora staden Avesta och gasade med snutjag som följd 😉

Fast det fanns en kompis (Hej Urban om du läser detta) som alltid åkte ifrån oss och han hade en K11 (80 kubikare) som ju var lätt mc på den tiden. Körkort struntade han i och gasade som fan och han kunde burna på skolgården, gissa om man var avundsjuk!

Nåja 40 år senare så letade man efter en K11 men svåra att hitta, dels så är de som finns ganska dyra och renoverade. Så det blev att leta online istället. Hittade en ram och sving i USA (via Ebay) för 700 kr och med frakt och tull så hamnade köpet på ca 1500 kr.

Bild från återförsäljaren AB Motor-Sverige broschyr vid introduceringen av Suzuki M12 och K11 i Sverige 1965.

Renoveringsbilder

Start

Ram och sving som köptes på Ebay, kom från delstaten Oregon och var i bra skick. Fick med en egengjord fotpinnsbrygga som kanske inte var en höjdare. Hade en fin brygga på hyllan som kom till användning. På K11:an så är fotpinnsbryggan lite annorlunda än M12:an (som är egentligen lika som K11.an förutom motor) då den har fäste för ett sidostöd också.

Detta bygge var ett sånt som man hade samlat delar till under lång tid, hade en dålig ljuddämpare som var tvungen att lagas och även få en ny stos för anslutning till kröken. Det blev en hel del svetsning och slipning innan ljuddämparen kunde skickas iväg på omkromning.

Motorn fick jag tag i av en slump! Hade tidigare lämnat två vevaxlar till min M12:a för renovering hos ett företag i Dala Järna. När jag åker dit för att hämta vevaxlarna så hade han denna motor på vinden och den var till salu! Lite tur lär man ha ibland.

På den ena bilden ser man hur ramen är monterad i en ställning som har hjul för att enkelt kunna flytta och arbeta med mopeden. Bakom så skymtar ramen för min K50 -71:a.

Lackering

Alla delar som skulle lackas lämnades in på en lokal billackering i Avesta. Orignalfärgen på dessa K11:or på 60-talet var två stycken blå kulörer och en röd kulör. Lite tråkiga i mitt tycke och eftersom min inte var strikt original så valde jag en mörkblå metallicfärg från KIA.

Fotpinnsbrygga, nav och motorkåpor glasblästrades för att sen lackeras. Alla delar jag lackar själv avslutas med en 2K klarlack. På en av bilderna så ser man den omkromade tankplåten. Blir lite dyrare att göra ordning en tank för en K11 eller M12:a jämfört med K50 tanken. Fler moment och fler delar.

Fälgar, styrkrona och sadel

Nya Takasago fälgbanor införskaffades och ekrades upp med nyrenoverade nav.

Gaffelkronan hade jag sen tidigare, dock ej i detta skick. Tog en bra stund att vattenslipa och polera upp den till detta skick.

Sadelbotten hade jag sen tidigare och en ny dyna tillverkades i s.k. pyttipanna (Polytex). Avslutade sen med ett lager skumgummi. Klädsel från Pit Replica i Thailand.

Motor

Motorn renoverades med nya lager och packboxar men först hade blocken glasblästrats. Vevaxeln renoverad och balanserad på firma. Denna motor hade de äldre bussningarna för växel- och kopplingsaxel. Dessa byttes ut mot modernare nållager. Aluminiumcylindern kom -67 på K11.an, den har dessutom lite bättre prestanda än gjutjärnscylindern.

Kåpan över tändning var tyvärr trasig och tvungen att lagas. Knackade till och kapade en aluplåt som svetsades dit.

En originalförgasare köptes in men var i rätt dåligt skick. Den fungerade men blev senare utbytt mot en modern Polini förgasare med resultat att alla förgasarproblem upphörde!

Slutmontering och provkörning

Som alltid är det slutmonteringen som är som roligast, när man ser resultatet av allt slit och arbete.

På första bilden så monteras kabelhärvan. All el är ungefär som på M12.an och brukar vara ganska lätt att få till. På den fjärde bilden så ser man den renoverade och nykromade ljuddämparen, den fick förutom lagning av fästen och hål även en ny stos som passade bra med kröken.

Fästet för baklyset på bakskärmen är svetsat och gjort för det snygga lilla lyset.

Kromläppen är obligatorisk på svenska K11:or, den var även vanlig på M12:or på 70 talet men då oftast med en avkapad originalskärm. K11:s bakskärm har en fals i avslutet på den korta bakskärmen. M12:s bakskärm var mycket längre och hade en utsvängning som avslut.

I mitten på sommaren 2022 så blev K11:an färdig och den första starten och provturen kunde äga rum.

Klar och rullande Juli 2022

Här ser man att emblemen på sidokåporna fattades. Fick tag på dessa ett år senare och de är nu monterade.

Se den färdiga mopeden här