Suzuki K50 M -75
Lip Maroon
Historien om ett par NOS sidokåpor
Allt startade med att jag såg en annons om en som skulle sälja en ljuddämpare till en Suzuki M12 som jag just då letade efter. Tog bilen till Långshyttan och kom fram till en garageuppfart där det låg fullt med prylar till Suzuki K50, bland annat en tidig pärontank och en massa annat godis.
Tanken var tyvärr redan såld men när jag sa att jag var intresserad av K50-prylar så visade han ett par NOS-kåpor i Lip Maroon liggandes i originalpåsarna! Då fick man bita sig i tungan och fråga lite avmätt om de var till salu. Javisst sa säljaren.
Frågade om han hade fler NOS-delar. Då plockade han fram en NOS-ljuddämpare i originalpåse och sa att den också var till salu. Vid det laget så hade man svårt att hålla sig så jag sa bara att den tar jag också.
Ljuddämparen till M12:an då? Tyvärr så var det till en K11 men den fick åka med den också.
Nu återstod det att hitta en K50 M bara…Då ställde kompisen upp och sålde sin K50M, Visserligen var det bara skrot men det var ju en början i alla fall.
Mer om historien hittar du på vår sida suzukimoped.se, där vi har sammanställt det mesta om Suzuki M12 och K50 modellerna.
Renoveringsbilder
Start av renovering vintern 2018
Rätt mycket var väldigt dåligt, moppen var rejält sönderkörd men ram och motorblock var i skapligt skick. Sadelbotten gick att rädda med en del plåt och svets. Lykthuset och hastighetsmätaren var trasigt. Framgaffeln hade bälgar och en variant av sönderkapade hylsor… dock var underbenen i hyfsat skick. Det blev att leta efter mycket delar…
Renovering
Tanken och ram hade några bulor som riktades.
Ram och sving blästrades och pulverlackades svarta.
Framgaffelns nedre ben glasblästrades och fick nya fjädrar och packboxar.
Hylsor till framgaffel och lykthållare införskaffades. Rätt svåra att hitta i bra skick. Fick tag på ett par som var i skapligt skick, lyktöronen behövdes dock riktas. Kromhylsorna på nedre gaffelbenen kromades om.
Motor
Nya lager och packboxar monterades. Veven och växellådan var i bra skick men resten har bytts ut mot nya delar. Motorblocken glasblästrades och snyggades till. Fungerar bra att köra med svinto efter glasblästring. Ytan blir slät och fin. Brukar sen köra med WD40 på ytan.
Ett original brytarlöst tändsystem som monterades. Föredrar det före de gamla brytartändningarna (ett avsteg från originalet som man kan leva med).
Förgasaren blev en NOS 14mm Mikuni. En 2-kanals aluminiumcylinder modifierades till 3-kanal och portades lite lagom. Cylinderjobbet gjorde Kenneth Enström, ett mycket fint arbete!
Kåpor glasblästrades och lackerades med en ljusgrå/silver kulör + 2K klarlack.
Sadelrenovering
Suzukis sadlar brukar vara ett sorgebarn, av alla jag har renoverat så har ingen varit i bra skick. Oftast så är sadelstommen upprostad, speciellt i framkant och på långsidorna. Denna var inget undantag. Lagade upp den med ny plåt och nytt sadelfäste i framkant.
En ny dyna byggdes upp av polytex. M-seriens sadlar har en liten annan profil på dynan, jämfört med de senare sadlarna.
Efter dynan var klar så limmades den på sadelbotten, sedan så fick det bli ett lager tunt kallskum innan klädseln. Den limmades fast på undersidan med kontaktlim (kom ihåg bara att använda en kantlist på plåtkanten). Sedan var det bara att montera den rostfria listen.
Lackering
Lacken utfördes av Stoffes Lack i Järfälla. Fick tips av några bekanta att de var duktiga att lacka. K50´n och en M12.a levererades till Stoffe efter allt underarbete. Stoffe sköt fram färgen från ett par NOS-kåpor som jag hade lyckligtvis kommit över tidigare.
Efter en lång tid (som man tycker när man väntar) så kunde jag hämta delarna i Järfälla. Blev mycket nöjd och färgen går inte att skilja från originalkåpan. Stoffe går också under hashtaggen #stoffeblank och det stämmer bra, superblankt blev det! Dekalerna på tanken är inlackade och ligger således under klarlacken.
Färgen 00R Lip Maroon Metallic levererades bara på ett fåtal K50M, den blev antagligen inte så eftertraktad eftersom den försvann efter M-serien. Själv tycker jag den är lite speciell och udda jämfört med de vanligare 797 Maui Blue Metallic och 00U Candy Red
Hjulen
Naven var svartlackade och rätt fula. De glasblästrades och nya lager och packboxar monterades. Naven lackades sen i en originalkulör och en 2K klarlack.
Fälgarna på originalmoppen var utom all räddning så det blev att införskaffa nya fälgbanor och ekrar. Köpte nya OEM (Takasago) via Consolidated Motor Spares i Holland.
Alla skruvar, muttrar och andra detaljer som var förzinkade glasblästrades. Efter det så blev det en ny förzinkning. Har ett eget förzinkningsbad som inköptes från England och kostar inte så mycket. Lite pill att hålla på med men är rätt praktiskt att kunna göra detta själv, speciellt när man mitt i en renovering och saknar fina skruvar och muttrar.
Färdigställning
Efter en lång väntan för delar som var på förkromning så kunde mopeden färdigställas 2020. Praktiskt taget allt är renoverat eller nytt. Blinkers, bakskärm och stötdämpare är eftermarknad. Hade först kopia på baklyset men fick tag på ”rätt glas” av Per-Erik Almgren. Även bakre lykthållaren är numera utbytt mot Suzuki original.
Bilden på framgafflarna visar likheten mellan Suzuki M12 och K50 men även skillnaden i höjd.
Ljuddämparen är en äkta tum 210 NOS som jag lyckades hitta i Långshyttan samtidigt med sidokåporna. Att de fanns i Långshyttan kan vara en slump men där höll Clay’s till som var en stor leverantör av Suzuki. Det är därifrån de flesta Suzukidelar som Brattis (känd i mopedkretsar) numera säljer på marknader och Tradera.
Slutligen monterades en 120 km/h hastighetsmätare, lite roligare än en 40 eller 50 mätare.
Klar och rullande sommaren 2021
